jag tycker det är jätte irriterande att prata om skolan vid middagsbordet. När man sitter där och vill göra det man gillar (att äta) osså ska mamma och pappa veta allt om ens tråkiga skoldag. Då känner jag bah - räcker det inte med att jag lever den?! måste jag också anilysera** hela dagen? Ääälskar att äta lunch på skolan bara sitta där med alla kompisar och käka och snacka mellan himmel och jord, som att dom lever på typ samma sett som en själv, om ni försår vad jag menar. Skulle kunna sitta där i typ två timmar och bara prata-hämta mat-prata-äta-prata-äta-hämta macka-äta-prata.. haha ja ni förstår.
Men sen när jag kommer hem har jag inget att säga (om det inte har hänt nått speciellt) som det offtast inte har på skolan.. satt där vill jag bara sitta tyst och käka medans mamma och pappa droppar fem tusen fråger om skolan på en och det ända man orkar är att säga - typ inget. - nä - ja. -inget. kanske är det för att man har pratat av sig så mycket på skolan, eller så har man helt enkelt inget gemensamma intressen med sina föreldrar.

xoxo agnes